HAHAHAHA!

 

Jag ÄLSKAR Thomas Järvheden. Skrattar så tårarna sprutar.

Till min stora glädje sysslar han inte enbart med ståupp-komik

utan också urhärlig musik! Särskilt texterna till dottern är

värda att lyssna på. Haha! Låll! <3

Och så är han ju världens sötaste grisälskande vegetarian ♥

 

Dom här rackarns ringarna betalade jag runt 600 spänn för(!) på Portobello Road Market. Är det bara i min värld som marknader erbjuder snorbilligt krimskrams?

Klev in under ett tak mest för att titta på dom fina tavlorna och bilderna, men när jag vände mig om fick jag syn på massa silverringar. Då var man liksom körd. Gick fram och började plocka på mig dom jag tyckte var fina och speciella. "How much for each?" frågade jag men turkgubben förstod nog inte riktigt vad EACH betyder, ty han var på god väg att stoppa alla i en påse! Det hade kostat mig minst 2000 till. Då blev jag hetsig och tyckte att situationen blev så... dum. Gick ju i alla fall därifrån med två som jag tycker är fina. Otroligt nog passar dom hyggligt också, jag brukar annars få köpa ringar av barnstorlek...

Jag tog ju inte JÄTTEmånga bilder, men ändå för många för att visa alla samtidigt. Valde ut några stycken som jag finner charmiga. Vad sägs t ex om ett par kvarlämnade korvar som ger smaskig böter? Eller stengubben ovanför som ser väldigt munk-sugen ut...

Bäst sinnesstämning hamnar man i om man tittar på bilderna, lyssnar på Phil Collins - Another Day In Paradise alternativt Toto - Africa, och blundar lite. Ahhh. Jag börjar bli gammal och jag älskar det!

Nu är jag hemma från ↑. Har tagit ganska många bilder men jag har inte orkat kika på dom, än mindre redigera, så jag tog bara en. Första bästa, än så länge, som jag tyckte sammanfattar destinationen ganska väl. Den är dock tagen från en double decker, därav huvudet till vänster och dom kapade "tornen".

Kom hem runt 03.00 och somnade väl någon timme senare. Var allt annat än pigg 13.15 när jag vaknade och imorgon börjar jag klockan 08.00. Suuuuck.

Den här ansiktsmasken haffade jag på H&M för minst en månad sedan. Då tänkte jag "den här ska jag smeta på så fort jag har lite tid att spendera på mig själv". Denna stund är alltså ännu ej kommen. Bara en sån sak säger väl ganska mycket om hur jag har en tendens att vara uppe i varv.

Och det är ännu mer wierd att jag inte har ätit upp det. En påse choklad - bara sådär.

Hej där!

Jag lever! Har bara så vansinnigt mycket att göra just nu. Om jag inte jobbar så måste jag hinna steka lite i solen (okej, det är frivilligt), tänka på vad jag ska packa ned, vad vi ska hitta på/hinna se, städa, köpa burkar att hälla över vätskor i (handbagage), be mamma slinga min utväxt, växla stålar, komma ihåg att packa ner passet, ETC ETC.

På onsdag, om en vecka, åker vi till Låndån och även om det bara är över ett par dagar så beter jag mig som om jag skulle vara borta i flera år.


I'll be back!

Söndagar är inte favoriter på något sätt. Visst, ännu en sovmorgon - men i det stora hela så vet man att måndagen ligger och trycker.

En god idé kan vara att käka nåt gott och obligatoriskt tillbehör är läsk. Sötsugen 24/7. Idag käkade jag mammas potatissallad, quornfilé och sån där sjukt god melon. Tror minsann att detta ligger i morgondagens matlåda också. Mmm...

Den här bilden ser ut som ifrån en reklamkampanj anordnad av Jack & Jones typ. Det enda som saknas är en stickad tröja och... min haka? Hur jag än anstränger mig så kan jag inte finna dess slut!

(Ja, håret är PRECIS så torrt som det ser ut - vad gör man?)

Bruden som fick mig, likt så många andra, att bli extremt sugen på att märka sig för livet... Hennes tatueringar är grymma! Och för övrigt, vilken inspirationskälla! Mmm... kan titta i evigheter. Kolla håret liksom. Underbart! Måste köra lite copycat och leta hårband...
Kan kanske tycka att dom där jääätteljusa ögonbrynen är lite... ja, vet inte... men annorlunda är bra! Hon passar ju onekligen i det.

Bloggbloggblogg: http://thekillingmoonconfused.blogspot.com/
Bilderna här är dock från Jonnys Bird.

Det är sällan jag bryr mig om vilket nagellack som är trendigt men det här med minxnaglar är sjukt coolt tycker jag. Vill också! Gillar effekten mer än att det är guld. Undrar om det bara är i den färgen man kan spegla sig...

Earthlings (2007).

En dokumentär om specisism (artdiskriminering) och människans beroende av djur. Generellt sett nyttjas djur som husdjur, mat, kläder, nöje och till diverse försök.

Jag såg dokumentären för första gången för ett par år sedan då min brorsa tipsade. Han har varit veggie i all evighet typ. Det är verkligen inte helt lätt att klara av den i sin helhet. Även jag vill gärna pausa - klicka ned - förneka.

Joaquin Pheonix guidar oss igenom en resa som känns så overklig. En mardröm som man allra helst vill vakna upp ur.

Det är en oerhört vacker dokumentär. Inte direkt som Meet your Meat (som för övrigt fick mig att helt och hållet ändra livsstil och ta avstånd från den ÄCKLIGA köttindustrin). Earthlings visar så mycket mer.
Dom hemlösa hundarna i USA är så många att omhändertagande inte längre är möjligt för alla. Den enda utvägen är avlivning. Den sker i regel så humant som bara möjligt är; med ett nålstick. Om man har pengar så det räcker. Alldeles för många hundar gasas ihjäl i kammare eftersom det är den allra billigaste metoden. Där pressas dom samman och lever ibland upp emot tjugo minuter. Man har också låtit filma hur ett gäng gubbar (i Turkiet?) står runt en sopbil. Fram kommer en oerhört svag hund haltandes. En av dom tar tag i hunden och slänger den i det stora gapet på sopbilen. Sakta men säkert krossas hunden och dör en oerhört plågsam död. Älskar du kattungar? Dom går samma öde till mötes.

Allt utförs av människan. En art som sägs vara intelligent, kärleksfull och harmlös.


Är skinka det godaste du vet? Har du någonsin tänkt ett steg längre; på hur grisar egentligen levt sina, så kallade, liv? Har du någonsin sett "fria" och utomhusgående grisar, när du närmat dig en gård? Det har jag aldrig gjort. Ett djur med lägre status måste man leta länge efter. Earthlings tredje del handlar om just produktion av kött. Inledningsvis ser man ett par grisar stå trångt i någon form av bur, en slaktare som trycker något emot deras huvuden som framkallar blödningar och en frutansvärd panik. Han har väldigt roligt åt det och säger varje gång "I got you!" när han träffat sitt mål. Har du någonsin tänkt på att grisar (och många andra djur!) föds till ett helvete? Ingen har valt att leva! Aldrig får dom bete sig enligt deras naturliga principer. Människor inom den här typen av industri har under väldigt lång tid övertygat oss om att grisar är smutsiga och dumma. Dom har lyckats med att få så otroligt många människor att ha roligt på grisars bekostnad. Visste du att en ung gris har större intelligens än ett tvåårigt barn? Griskultingar är det sötaste jag vet. I Sverige är det tillåtet att kastrera kultingar utan bedövning. En åtgärd som skulle kosta 2 € (!) extra. Det är INGENTING.

Jag ville få reda på varför så många grisar skållats levande. Svaret är så enkelt att jag borde kunnat lista ut det. I takt med att efterfrågan på griskött ökar, ökar också sysselsättningen på slakterier runt om i världen. Det är stundtals så stressigt att man tvingar in för många grisar i koldioxid-hissen som framkallar medvetslöshet. Det gör att det inte tar tillräckligt på vissa grisar - alltså dom som senare vaknar i "badet" som dom så fint kallar det. Försök föreställa er det. Det är svårt, eller hur? Det är en metod att döda någon på som bara passar den värsta brottsling (eller slaktare, mohaha).

Tycker Du att det verkar vettigt att grisar ska leva ett smärtsamt liv för din skull? Hur länge njuter du av den där steken? I tio minuter? En gris har haft ett levande helvete i sex månader (dom skulle kunna bli så mycket äldre) och det blir inte bättre påväg till och på slakteriet. Där fortsätter hånandet. Jag tog ju faktiskt chansen att åka till ett slakteri. Där fick jag se allt. Ja, allt utom massmorden. Jag hade med all säkerhet gått in även där, men jag tror att jag hade blivit galen och bett slaktarna att dra åt helvete. Det är det enda stället var jag kan tänka mig djurplågare.

Det här är ingen lek. Köttet i disken på ICA har en fruktansvärd bakomliggande historia. Jag har långt ifrån alltid vetat hur det verkligen fungerar. Jag har också ätit kött, skillnanden är att jag aldrig har tyckt att det smakat bra. Någonstans har det alltid känts så fel.

Kor blir till biff. Med ett glödande järn märks dom på något vis i ansiktet. Alla känner väl till att dom ska avhornas också? Det sker ofta utan någon bedövning. Något som gör så ont - att det är svårt att begripa. Säkert kan det jämföras med att få ett finger avklippt.

Jag kunde på slakteriet bevittna både kor och grisar som kom åkande upp- och ned på någon form av rullband i taket, fasthakade i klovarna. Grisarna hade skållats och var helt hårlösa. Deras ögon var slutna och jag önskade att det hade varit av fridfullhet. Önska kan man, men verkligenheten är en annan. Kornas tungor hängde ut ur mungiporna och från båda parterna droppade det blod. Det var kroppar som redan blivit avblodade. Det händer dock att exempelvis kor fortfarande är vid fullt medvetande efter att dom egentligen skulle ha dött av snittet i halsen och hjärtat som pumpat ut allt blod... Just den kon som jag stod framför var på tur att bli flådd. Det såg så fruktansvärt ut. En anställd gör först ett hjälpande snitt varpå en maskin sliter bort huden och blottar muskulatur.

Egentligen är det lika illa att konsumera mjölkprodukter. Det sliter på korna och snabbar på deras förbrukning.

"Kommer han där borta från livsmedelsverket? Han i blå keps", frågade jag om en gubbe som glatt stod och skar i en kadaver.
"Ja, precis. Men han är ju inte anställd av oss. Hur skulle det se ut? heheh", svarade vår guide.
Nä, det ska ju inte veterinärerna heller vara, men det är skitsnack. Det är väl för Scan eller Swedish Meats dom jobbar och som vanligt vad gäller djurskötsel så ser dom bara pengar. En veterinär ser det han får betalt att se.

Där stod jag och kunde inte göra ett skit. Inte just då. Men jag kommer aldrig ge upp. Det jag fick uppleva och allt jag såg kommer antagligen alltid vara det sista jag ser innan jag somnar. Så illa är det. Jag skriver insändare och tänker kontakta lokala blaskan för att få skriva något längre. Insändare på fyra rader räcker liksom inte (som ni märker...). Jag äter "bara" fisk och skaldjur (ska sluta med det också!) men det sker ändå ytterst sällan.
Jag tänker börja skänka pengar till alla typer av organisationer som räddar köttdjur (t ex Ettlivsomgris.se). Jag har mailat Eskil Erlandsson (fet gubbe som kallar sig jordbruksminister) och sagt åt honom att han borde få smaka på sterilisering utan bedövning. Han anser ju att det är helt OK på kultingar.

Senast igår fantiserade jag om hur vacker den här planeten skulle ha varit om inte människan fanns. Grönt, skönt och en massa fria, lyckliga djur ♥

Håller Du med mig?

Att dra sig ifrån att titta och istället fortsätta leva i en drömvärld där köttdjur

självdör är oerhört ansvarslöst. Alla vill vi väl få stopp på

detta barbariska plågeri?

Maja gjorde mig sällskap när jag slappade i sülen.



Med en sådan pälsbeklädnad tar det inte många minuter innan man blir varm. Då är det nästan svalare inomhus och allra helst på golvet bakom soffan eller fotöljen.

Idag har jag legat i en solstol heeela dagen och min mage är sådär härligt röd/brun. ♥

Skulle i vanlig ordning gå på en promenix med lilla Maja varpå vi möter en granne och hennes hund (tänk er en vit brödlimpa på fyra ben med svarta fläckar). Vi står och utbyter några ord och går sedan åt varsitt håll. Bäst vad det är börjar hon ropa efter sin hund som i en väldig fart styr kosan igenom skogen och in i vår trädgård. Hon gick dessutom in och åt upp Majas rester av käket i hundskålen. Lagom garvframkallande, liksom.

Btw, Barometern publicerade en insändare som jag skrev för någon vecka sedan, men(!), ynkryggarna valde att helt och hållet - bara sådär - ta bort ett stycke. Jag inser att det ibland kan vara nödvändigt, folk kan ju få för sig att skriva vad som helst, men varför fick jag inte yttra mig om avlivningsmetoder som brukas på slakterier? Jag skrev verkligen ingenting (enligt mig) stötande, bara ren fakta. Även om dess syfte fortfarande framgår, så måste jag säga att jag blev besviken. Hur ska man egentligen lyckas nå ut till folk? Hur ska man få människor att sluta förneka och istället öppna ögonen? Hur lyckas man få människor att för egen njutnings skull inte mörda? Det finns, på riktigt, människor som tror att djurhållning fungerar som i en Bregott-reklam!

Jag har mailat redaktionen och i alla fall frågat varför jag inte får skriva vad jag vill. Tycker det är ganska ruttet att bara tillåta positiv kritik.

Är det någonting jag vill ha så är det verkligen en polaroidkamera! Dom är ju så sjukt coola och snacka om otippat att rota fram en sån ur väskan. Börjar bli så trött på kidzen och deras 4 kg's systemkameror.

Sen älskar jag formatet på korten, och visst är det en bonus att man har det i handen tre sekunder efter att ha pressat ner avtryckaren. Det finns någon fin på tradera... Tyvärr är den inte rosa/turkos/grå, men hey, Rom byggdes inte på en dag... ska faktiskt hålla ögonen öppna.

 

Ett roligare klipp får man, enligt mig, söka efter med lupp. Enjoy!

 

"fem?"

"ja..."

"varför just fem?"

"FEM, ja..."