Nej, det är inget gosedjur. Nej, det är ingen synvilla. Det är Boo, världens sötaste hund. Enligt vem eller vilka
vet jag inte så noga, men jag måste hela tiden påminna mig om att Boo är en levande varelse. Ingen nallebjörn.



Grattis säger vi till Boo. Frågan är bara hur jag ska föra fram det här till Maja. Hon verkar övertygad om att
hon skulle ta hem titeln...

En självutnämnd vinnare

Nu försöker jag intala mig att dammsugning inte längre behöver vara en av de tråkigaste sysslor som existerar. No need to böja sig eller hålla reda på metervis med sladd!

En viss fotbollsspelare som ska flytta till Borås istället kommer därmed flytta ifrån gatan och med sig tar han stjärnglansen. Mycket trist. Nåväl, den som vill bli granne med mig har nu en gyllene chans! Det vi spelar om (hö hö) är följande (det är offentliga bilder, men jag törs inte visa mer. Det skulle bli så... lustigt om han eller hans fru googlade sig hit):




Tjusigt, inte sant? Varför anlita en mäklare när man har mig till tjänst?

Jösses. Jag har inte loggat in på blogg.se på evigheter. Det tog dessutom liiite längre tid än vanligt och det till stor del p g a att jag åker snålskjuts på en grannes trådlösa och det är nog ingen potentiell bloggare.

Ni som hängt kvar tror naturligtvis att jag levt livet och aldrig haft tid att blogga. Det är helt fel. Här ska jag snabbt visa vad jag pysslat med.



Jag var sådär härligt deppig som jag brukar bli ibland, och det enda som kunde trösta mig var två något så innerligt mysiga filmer från cdon.com. Edward Scissorhands är en sån film som dom flesta sett, men det hade inte jag! Otroligt dumt. Kalle och Chokladfabriken tittade jag på i julas, minns jag. Underbar den med. Jag har dock sparat på den och inte ens tagit bort plasten än.



Mor och far var på bröllop (för ganska längesedan nu). Himla tur att vi bor tre meter ifrån brudens föräldrar. Det innebar liksom att jag kunde få lite tårta jag med. Jag rastade faktiskt deras mongohund. Jag och Johan.




Vad gör man en lördagkväll? Tja, man kan ju alltid åka så långt man bara kan på Öland. Där nere finns det massa nonchalanta kor. Jag tycker att kor är kanonmysiga, men med tanke på hur mycket dom släpper sig tror jag inte att deras framtid är långvarig. Bara sisådär 100 år. Därefter kan man odla biff hemma. Det ni!

Näe, det här håller inte! Jag kan inte blogga längre!

Vem fan är PER YNG och varför har du skrivit hans namn på din lilla, lilla hand? undrar ni. Med all rätt.
Jo, jag ville ju så gärna komma ihåg att berätta om denne man som jag bevisligen pratade i telefon med idag.

-ja hejsan jag heter Per Yng och jag ringer från SVERIGES TELEVISION!!!! (med in your face-attityd som jag blev skitnervös av)

-och du kan väl underteckna PER YNG FRÅN SVT SPORT är du bussig!!!?!

Jag hade fortfarande ingen jävla aning om vem han var, och det sårade honom med all säkerhet. Hans kamrat som det hela handlade om var visst också en typ man skulle känt till om man vore minsta lilla allmänbildad. Behöver jag tillägga att jag inte är det? Näe.
Under samtalets gång satt jag och fantiserade om hur denne Per ser ut. Han hade vad jag skulle kalla tjusig röst, men jag blev något besviken när jag bildgogglade "per yng". Han ser inte så jävla yng ut, liksom.

Nu håller vi tummar och tår att han inte googlar sig själv och hamnar här.

Jag är bevisligen sämst på att blogga. Framstår som om jag inte skulle ha haft något för mig alla dessa veckor.

Återkommer!

Dansa, barn, dansa!

Imorgon ska jag åka bååååååt! Eller färja, snarare. Jag bara hatar det. Och jag kommer inte röra en dator överdrivet många gånger under ett par veckor.
Jag bloggar visserligen så sällan att här inte kommer märkas att jag är borta. När jag är tillbaks är jag säkert kanonsugen igen
♥

Idag var jag i O-hamn för sista gången på en hemskt lång tid, hoppas jag. Vet inte om det berodde på att jag är trött efter den här intensiva veckan, eller om det helt enkelt var kanondrygt idag. Nåväl, maten* var det inget större fel på.

Åh, idag kom en biolog och jag fram till att vi fullkomligt älskar samma grupp på facebook! Jag tänkte låta introducera den för er också. Häng med!

Det här är alltså gruppen:

Favoriter:

Nu vill jag inte ha fler uppstoppade 'dyr' i min blogg, därför sätter vi stopp här!

 

Åh, Fucking Åmål. Vilken fantastisk nostalgitripp. Alexandra Dahlström (som f ö har rysk mamma. det är coolt.) och Rebecca Liljeberg i samma film kan ju inte vara annat än bra. Gillar *end* i fönstret.