En dokumentär om specisism (artdiskriminering) och människans beroende av djur. Generellt sett nyttjas djur som husdjur, mat, kläder, nöje och till diverse försök.

Jag såg dokumentären för första gången för ett par år sedan då min brorsa tipsade. Han har varit veggie i all evighet typ. Det är verkligen inte helt lätt att klara av den i sin helhet. Även jag vill gärna pausa - klicka ned - förneka.

Joaquin Pheonix guidar oss igenom en resa som känns så overklig. En mardröm som man allra helst vill vakna upp ur.

Det är en oerhört vacker dokumentär. Inte direkt som Meet your Meat (som för övrigt fick mig att helt och hållet ändra livsstil och ta avstånd från den ÄCKLIGA köttindustrin). Earthlings visar så mycket mer.
Dom hemlösa hundarna i USA är så många att omhändertagande inte längre är möjligt för alla. Den enda utvägen är avlivning. Den sker i regel så humant som bara möjligt är; med ett nålstick. Om man har pengar så det räcker. Alldeles för många hundar gasas ihjäl i kammare eftersom det är den allra billigaste metoden. Där pressas dom samman och lever ibland upp emot tjugo minuter. Man har också låtit filma hur ett gäng gubbar (i Turkiet?) står runt en sopbil. Fram kommer en oerhört svag hund haltandes. En av dom tar tag i hunden och slänger den i det stora gapet på sopbilen. Sakta men säkert krossas hunden och dör en oerhört plågsam död. Älskar du kattungar? Dom går samma öde till mötes.

Allt utförs av människan. En art som sägs vara intelligent, kärleksfull och harmlös.


Är skinka det godaste du vet? Har du någonsin tänkt ett steg längre; på hur grisar egentligen levt sina, så kallade, liv? Har du någonsin sett "fria" och utomhusgående grisar, när du närmat dig en gård? Det har jag aldrig gjort. Ett djur med lägre status måste man leta länge efter. Earthlings tredje del handlar om just produktion av kött. Inledningsvis ser man ett par grisar stå trångt i någon form av bur, en slaktare som trycker något emot deras huvuden som framkallar blödningar och en frutansvärd panik. Han har väldigt roligt åt det och säger varje gång "I got you!" när han träffat sitt mål. Har du någonsin tänkt på att grisar (och många andra djur!) föds till ett helvete? Ingen har valt att leva! Aldrig får dom bete sig enligt deras naturliga principer. Människor inom den här typen av industri har under väldigt lång tid övertygat oss om att grisar är smutsiga och dumma. Dom har lyckats med att få så otroligt många människor att ha roligt på grisars bekostnad. Visste du att en ung gris har större intelligens än ett tvåårigt barn? Griskultingar är det sötaste jag vet. I Sverige är det tillåtet att kastrera kultingar utan bedövning. En åtgärd som skulle kosta 2 € (!) extra. Det är INGENTING.

Jag ville få reda på varför så många grisar skållats levande. Svaret är så enkelt att jag borde kunnat lista ut det. I takt med att efterfrågan på griskött ökar, ökar också sysselsättningen på slakterier runt om i världen. Det är stundtals så stressigt att man tvingar in för många grisar i koldioxid-hissen som framkallar medvetslöshet. Det gör att det inte tar tillräckligt på vissa grisar - alltså dom som senare vaknar i "badet" som dom så fint kallar det. Försök föreställa er det. Det är svårt, eller hur? Det är en metod att döda någon på som bara passar den värsta brottsling (eller slaktare, mohaha).

Tycker Du att det verkar vettigt att grisar ska leva ett smärtsamt liv för din skull? Hur länge njuter du av den där steken? I tio minuter? En gris har haft ett levande helvete i sex månader (dom skulle kunna bli så mycket äldre) och det blir inte bättre påväg till och på slakteriet. Där fortsätter hånandet. Jag tog ju faktiskt chansen att åka till ett slakteri. Där fick jag se allt. Ja, allt utom massmorden. Jag hade med all säkerhet gått in även där, men jag tror att jag hade blivit galen och bett slaktarna att dra åt helvete. Det är det enda stället var jag kan tänka mig djurplågare.

Det här är ingen lek. Köttet i disken på ICA har en fruktansvärd bakomliggande historia. Jag har långt ifrån alltid vetat hur det verkligen fungerar. Jag har också ätit kött, skillnanden är att jag aldrig har tyckt att det smakat bra. Någonstans har det alltid känts så fel.

Kor blir till biff. Med ett glödande järn märks dom på något vis i ansiktet. Alla känner väl till att dom ska avhornas också? Det sker ofta utan någon bedövning. Något som gör så ont - att det är svårt att begripa. Säkert kan det jämföras med att få ett finger avklippt.

Jag kunde på slakteriet bevittna både kor och grisar som kom åkande upp- och ned på någon form av rullband i taket, fasthakade i klovarna. Grisarna hade skållats och var helt hårlösa. Deras ögon var slutna och jag önskade att det hade varit av fridfullhet. Önska kan man, men verkligenheten är en annan. Kornas tungor hängde ut ur mungiporna och från båda parterna droppade det blod. Det var kroppar som redan blivit avblodade. Det händer dock att exempelvis kor fortfarande är vid fullt medvetande efter att dom egentligen skulle ha dött av snittet i halsen och hjärtat som pumpat ut allt blod... Just den kon som jag stod framför var på tur att bli flådd. Det såg så fruktansvärt ut. En anställd gör först ett hjälpande snitt varpå en maskin sliter bort huden och blottar muskulatur.

Egentligen är det lika illa att konsumera mjölkprodukter. Det sliter på korna och snabbar på deras förbrukning.

"Kommer han där borta från livsmedelsverket? Han i blå keps", frågade jag om en gubbe som glatt stod och skar i en kadaver.
"Ja, precis. Men han är ju inte anställd av oss. Hur skulle det se ut? heheh", svarade vår guide.
Nä, det ska ju inte veterinärerna heller vara, men det är skitsnack. Det är väl för Scan eller Swedish Meats dom jobbar och som vanligt vad gäller djurskötsel så ser dom bara pengar. En veterinär ser det han får betalt att se.

Där stod jag och kunde inte göra ett skit. Inte just då. Men jag kommer aldrig ge upp. Det jag fick uppleva och allt jag såg kommer antagligen alltid vara det sista jag ser innan jag somnar. Så illa är det. Jag skriver insändare och tänker kontakta lokala blaskan för att få skriva något längre. Insändare på fyra rader räcker liksom inte (som ni märker...). Jag äter "bara" fisk och skaldjur (ska sluta med det också!) men det sker ändå ytterst sällan.
Jag tänker börja skänka pengar till alla typer av organisationer som räddar köttdjur (t ex Ettlivsomgris.se). Jag har mailat Eskil Erlandsson (fet gubbe som kallar sig jordbruksminister) och sagt åt honom att han borde få smaka på sterilisering utan bedövning. Han anser ju att det är helt OK på kultingar.

Senast igår fantiserade jag om hur vacker den här planeten skulle ha varit om inte människan fanns. Grönt, skönt och en massa fria, lyckliga djur ♥

Håller Du med mig?

Att dra sig ifrån att titta och istället fortsätta leva i en drömvärld där köttdjur

självdör är oerhört ansvarslöst. Alla vill vi väl få stopp på

detta barbariska plågeri?