Jag har tänkt på en sak (som så många gånger förr)! Det är verkligen helt och hållet onödigt att klaga på sitt utseende inför mamma och pappa. Jag älskar att klaga på ytligheter jag störs av hos mig själv, men jag får alltid samma svar:
"jag älskar dig hur du än ser ut!".

Ja, för att du är min MAMMA! (pappa är inte tillräckligt insatt för att kunna kommentera sånt där tjejigt...). En förälder älskar sin unge även om den har tre huvuden eller är extremt kobent. Det är ju bara så! Mamma och pappa kan tycka att jag är jättesöt, men vad vinner jag på det? Det är inte med mor och far jag ska gifta mig, det är inte dom som ska dömma mig under resten av mitt liv.

Så sur blir jag. Show some respect ffs.

Jag kan verkligen inte lyssna på Alphaville utan att börja fundera jättemycket på livet. Det är nog därför jag älskar den gruppen så mycket. Man (okej, jag...) inser att det finns så mycket att göra och uppleva i livet. Man klagar skitmycket på hur tråkigt liv man har här i Kalmar, men tänk vad skoj man ska ha när man lämnat den här hålan! Då äger man världen och kan göra precis vad man vill. Visst känns det bra? Jag har antagligen bara träffat 0,002 promille av alla människor jag kommer att möta och skapa någon form av relation till.

Hur som helst, det jag tänkte med det här inlägget var att min drömsituation ser ut såhär:
Fredrik och Filip, jag, Amerikansk landsväg och alla skrikandes med i refrängen till Forever Young. Den är så vacker och smörig att jag blir alldeles varm i kroppen. Helst ska vi åka i en ljusgul cab (en sån som Britney Spears åkte runt i i sin film Crossroads...).


Den här käcka bilden har jag minsann knåpat ihop helt själv i underbara fotoaffären på bokstavlig svenska. Trodde ni verkligen att F&F står mitt i en trafikerad bilväg och kramas samtidigt som deras kroppar tappat mättnad...?

Inte så konstigt att jag surfar runt som en galning på dom stora kedjornas hemsidor såhär inför resan. Tyvärr är det inga billiga tygbitar som fångar mitt intresse. Korsetten ovanför är så himla fin. Frågan är om den är så pass fin att man är beredd att bli ~420 spänn fattigare? Jäkligt tveksamt alltså...

Varför är jag så korkad att jag inte växlade till £ när den låg på 11nånting?! Nu är den uppe i 12,61 typ. Fan också. Och dessutom hade allt känts bättre om jag visste att jag var garanterad ett jobb. Fråga inte varför, det är nog något psykologiskt.

Jag brukar i regel fundera rätt så mycket och alldeles nyss var inget undantag. Vilket jäkla dagis gymnasiet har blivit! 92or - 90s. Vi är ju barn allihopa! Okej, inte för att vi är yngre än andra som gått på gymnasiet, men det är väl det att 90-folk alltid blivit sedda som småbarn. Det förstår jag. Usch, det är så illa att jag föddes 1990. Fast visst, jag har ju ungdomen i behåll och även ett par år av denna vara framför mig. Annars finns ingen fördel. Hatar alla dessa babyboom's. Det innebär inget annat än större konkurrens.

Hade verkligen dagens föräldrar så himla trist under 89-90??? Gott om strömavbrott och Earth hours, kanske? (antagligen tänker minst 1,5 person: "vad menar hon nu?" Jo, att man blir totalt handlingsförlamad när lampor inte fungerar och något måste man ju göra! Resten får ni faktiskt klura ut själva!)

Ja, jag måste säga att jag är både för och emot proceduren som jag känt till och genomfört under dom senaste åren (ok, jag har bara släckt lamporna en gång innan, förra året), "Earth hour". Visst lättar det på samvetet, man släcker sina lampor i en timme och känner sig duktig. Så duktig att man minsann kan unna sig att ta bilen till ICA, gymmet etc. Många tycker att hela idén är ett jippo som ändå inte leder till något. Det är ju rätt till viss del, det är ju mer en symbolisk sak man gör för att visa att man faktiskt bryr sig. Det är svårt att vara miljövänlig! Tänk bara på maten, det kostar väldigt mycket mer om man bara handlar miljövänliga prylar. Hur många stressade mammor och pappor kan tänka sig att offra en resa med familjen pga att pengarna istället går till miljösmart mat?

Det är självklart så att man ska försöka tänka på miljön så mycket man kan, men jag tycker inte att det ligger på vårt ansvar till största delen. Det är politikerna som har makten att förändra, inte vi. Samhället måste formas om ordentligt innan vi kan börja anpassa oss. Det är inget en privatperson klarar av själv.

Därför är jag för, jag hoppas att världens ledare ska vakna och inse. Ja, jag tänker släcka. Dessutom tycker jag det är grymt spännande/kul att så många globalt sett kommer göra samma sak. För jag vet att många vill engagera sig så gott det går.

I den där skittråkiga högskolekatalogen fastnade jag särskilt mycket för Malmös högskola. Massa coola program såsom mänskliga rättgheter och grejer. Låter jättekul och verkligen något för mig. Sen råkar högskolan där nere vara så sjukt snygg! Synd att jag inte har några planer på att flytta..

Fast jag ska söka lite där också, så får jag väl se vad som händer om jag nu skulle råka komma in. Men jag glömmer såklart inte bort att först och främst sikta in mig på Kalmar (suck). Bara pga att jag tycker att studieskulder är tråkiga. Min brorsa har fortfarande inte betalat sina färdigt, ehh heh.

Fotona är mina egna. Sommaren -07.

Jaha, sista kvällen i officiell ledighet. Imorgon klockan 08.10 är det dags igen.
Hoppas att jag lyckas bita ihop så det smärtar åtminstone lite mindre. Hade
man haft lite längre lov, eller kanske jättemycket längre lov, så hade man tillslut
tänkt "nä, nu är det bannemej dags igen!" men i modern tid är loven helt enkelt
för korta, heheh.

Jag har käkat pommes frites från ICA tre dagar i rad nu. Och jag vill bli slim...?
Snacka om att gå emot sig själv totalt. Men, jag har en hund som behöver ut och
promeneras med ett par gånger om dan! Så då jämnar det kanske ut sig. Imorgon
blir det nog att åka till gymmet och medlemma sig tror jag. Jag ska sminka mig så
pass mycket så att ett webcam-foto kan bli OKEJ för engångsskull. Varför kan man
inte få sätta dit en bild på egen hand? Undrar om dom ställer upp på att photoshopa
om man är extra generös? Fast nä, varför skulle jag vara det...

Ha det fint! Nästa gång vi hörs har alltså det kollektiva fängelset dragit igång igen...

Okej, jag är inte mycket till bloggare nu för tiden och några balla bilder
har jag tyvärr inte. Men jag har så himla mycket att göra nu när mor och far
är bortresta. Nu är det ju jag som måste sköta allt. Det suger _lite_. Lite kul
att jag käkat pommes två dagar i rad nu... Hoppas att påsjäkeln snart är tom
så jag blir tvungen att göra ordentligt käk.

I övermorgon drar skolan igång igen. Mindre trevligt måste jag säga. Det
värsta är nog att första lektionen är CAD. Jag brukar se dataanvändande som
väldigt trevligt, men det där är ju så tråkigt att man bara vill slita
Gilly i mustachen.Visserligen är den kursen snart slut och det ska bli så sjukt
skönt!

Tänkte att jag skulle läsa kemin imorgon. Har inte rört boken under hela lovet
utan som vanligt tänkt "det hinner jag senare". Vi får väl se hur det blit med den
saken.

Hej så länge!

Vad man ska ha på sig på nyår är alltid lika svårt. Hur ska man sminka sig,
styla håret? Jag vet som vanligt inte riktigt... Har i alla fall knåpat ihop ett
kollage med sånt jag skulle kunna tänka mig, egentligen vill jag ha ett sånt
där silvrigt linne/tunka med paljetter, vi får se.

Åh, jag förstår inte. Jag köper parfym jättesällan, brukar bara bli så att jag sprutar
på ett rejält lager i affären, och sen är det slut med det. Men den här gången hittade
jag en som var så speciell att jag kände: den måste jag ha. Hade ett litet luktprov
på en såndär pappersremsa. Visste ju precis vilken det var så jag traskade bort till
närmsta affär och köpte lite grann. Det konstiga är att den luktar jättekonstigt i min
flska. Varför dåå? Har dom blandat i något skumt? Är Kate Moss en bitch alltså?
Fuck.

Surfade in på 5an's hemsida och såg att nya deltagare till "Sanningen ögonblick" sökes.
Jag skulle kunna tänka mig att vara med utan några större problem. Haken är väl att jag
inte har lust att boka någon Stockholms-resa men det är enligt min mening ganska
lättförtjänta pengar. Eller, det beror kanske på att jag inte gjort så mycket knasigt i mitt liv.
Jo, det har jag föresten, många konstiga saker jag kanske inte är stolt över men det måste
man väl inte berätta? Eller är det helt upp till lögndetektorn att typ, försöka lista ut vad jag
har gjort? Någon som ens förstår vad jag babblar om?

Är så trött på det programet egentligen, Pontus G tjatar om hur jobbigt det blir om man
fortsätter, men det blir liksom inget kul för oss tittare. Frågorna blir kanske jobbgiga för
personen i fråga, men jag brukar aldrig tycka att det är underhållande... "har du varit otrogen?"
känns så 1999.


En annan kul grej är 5an's skräckfilmsrace. Torsdag-fredag varje vecka kör dom massa härliga
skräckisar. På tur står Saw och Saw 2. Nice! Det känns som filmer helt i min smak och jag
älskar att titta på skräckfilmer själv :P Det är ju då man blir rädd!

Jag tänkte på en sak. För ett par år sedan när Sex and the City inte var sådär jättehemma i
Sverige så verkade väldigt få visa intresse för serien. Jag och en kompis brukade sitta och
titta säkert nån gång under 2003-2004? Och då började jag gilla serien! Fattar ni? Jag var
typ 13 bast när jag fastnade! Serien har ju på sätt och vis alltid haft en särskild plats i hjärtat.
Klart, man fattade väl inte så mycket på den tiden; kärleksbekymmer och det eviga letandet
efter mr Right var ju inget vi var bekanta med. Mer än för en veckas "relation" alltså.
Inget fel med att ha börjat gilla serien på senare år.

Det jag vill säga är att det känns så löjligt att i samband med filmen kalla sig för ett "riktigt fan"
och snabba sig iväg till närmaste butik för att köpa boxen. Vissa har säkert gått och sett filmen
utan att egentligen kunna sätta fingret på vad serien handlar om och då blir det så jävla fel, för
filmen är inte alls lika detaljerad som serien.

Blir också trött på alla tjejer som försöker efterlikna karaktärerna och bara måste köpa ett par
Manolo Blahnik-klackar. Vad är poängen liksom? Låt det vara vad det är; ett skådespeleri! Den
där vänskapen, finns den egentligen? Och för gud skull, låtsas inte att du är Samantha för det
finns bara en manslukande Samantha och en skoälskade Carrie, och en sarkastisk Miranda,
och en alldeles för proper Charlotte.

Sex and the City är så mycket mer än produktplacering och Jimmy Choo. Det är en underbar
serie vars avsnitt på ett genialt vis alltid bjuder på skratt och tårar.