Idag är jag skittrött. Därför orkar jag inte bjuda på något annat än en konstig bild på mig själv. Jag vet inte ens varför jag lägger upp den, men skitsamma. CSN är så jävla dryga (förvånad?). Jag kan väl inte komma ihåg att man måste lämna en löjlig studieförsökran hela jävla tiden. Det kan väl dom fixa själva?!

Jag har varit i stan med Lisa idag = baccardi i kylen. Botten opp!

 

 

 

Heeeeej! Jag lever. Jag lovar! Motivationen och livsgnistan har väl varit sisådär stark, men nu tror jag att det är påväg åt rätt håll igen. Peppar, peppar...


Vad har hänt sen sist? Jo, jag har tagit tag i den fysiska biten och faktiskt börjat träna på allvar igen. Känns bra, känns bra. Eller inte just då. Då känns det ju mest som att man är på god väg att avlida...

Jag såg ut som en jävla... jag vet inte vad i håret. Bad snällt min mor om hjälp vilket slutade som katastrof. Kycklingar klär i gult, inte jag. Därför fick jag panik och fick betala en halv förmögenhet hos min kompetenta och jävligt snabba frisör. Det var fan värt det. På bilden ovan är jag friserad och nöjd. Och som ni märker; samma frisyr och kulör också denna gång. Vad var det jag sa? Förändringar...

Har hunnit bli SKITtrött på alla debatter och hyllningar av borgarpacket. Alltså, Fredrik Bajsfelt kan stå helt tyst under en debatt men ändå få bättre kritik än Mona på diverse nyhetssajter. Börjar fan ledsna på det nu. Mona är mysig! För att inte tala om Lars. Han är ett charmtroll.

Nu måste jag lägga mig. Och, mina vänner, kom ihåg att alliansen är SKIT.

Alltså, förlåt för att jag uppdaterar så sällan. Det beror till stor del på den där sladden som fortfarande lyser med sin frånvaro. Jag kan inte bjuda på några bilder. I alla fall inte utan att anstränga mig. Tänkte att det vore ju rätt så bra om skiten ville komma fram nu, vill nämligen göra mig av med denna tappra kamera som inte längre levererar. Och vem vill ha en kamera utan alla prylar som medfölja skall? Just det.

Nu är min förkylning påväg att släppa. Känner knappt av den mer än på morgon och kväll. Känns skönt!

I veckan tänker jag plugga jätteintensivt och gå till en frisör. Till en billig frisör. Den här gången känner jag för att gå in som en person och gå ut som en helt annan. Jag vill klippa av en rejäl bit, till en längre page. Och kanske... kanske fråga fröken frisör om hon kan tänka sig mig i en mörkare ton? Ljustbrunt eller något liknande. Nu har jag varit blond i 145 år, kanske är det dags för något annat. Kanske är det dags att jag, som är så rädd för förändringar, faktiskt ändrar på något som sett likadant ut så länge jag kan minnas.

Den som lever får se. Kanske blir det bara pannkaka av det hela. Kanske vågar jag inte ta steget.

 

Ja, vad gör man när man inte kan publicera bilder tagna med kameran?

Som kompensation kände jag mig tvungen att bjuda på mig själv lite.

 

Jag är sjuk. Och har utslag typ... överallt. Ser ut som "mild" bältros.

Jag lovar att det ska bli mer utav fart och fläkt här så fort jag har fått ordning på den här sjuh*lvetes bloggen och dess yttre. Snart blir jag galen.

Jag har en arbetsdag kvar för den här sommaren och en resväska på golvet brevid mig som fortfarande ekar alldeles för tom. Jojomen, på torsdag åker jag iväg IGEN. Sen tänker jag inte lämna den här staden på bra länge...

Nu sticker jag iväg ett tag. Uppdateringen här kommer med andra ord att vara ickeexisterande. Men; den som väntar på något gott! Vi hörs!

Efter ett überdrygt arbetspass hämtade Johan opp mig för lite picknick! Det var rackarns trevligt. På jobbet pratade jag förresten med en skitunge som talade om för mig att jag är en hora. Haaaha. Fan att jag alltid blir så chockad och arg direkt. Det måste ju han ha haft väldigt roligt åt. Såhär i efterhand kommer man liksom på tusen saker man kunde ha sagt. Skit. På min tid var man inte lika grov i mun när man busringde. Tycker att den typen av ungar borde ha en fet smäll. På riktigt. Sen skulle jag vilja nita föräldrarna också. Det är fan inte okej med ungar som beter sig så. Vuxen och idiot hinner man vara hela livet. Var barn för fan!

Den här ansiktsmasken haffade jag på H&M för minst en månad sedan. Då tänkte jag "den här ska jag smeta på så fort jag har lite tid att spendera på mig själv". Denna stund är alltså ännu ej kommen. Bara en sån sak säger väl ganska mycket om hur jag har en tendens att vara uppe i varv.

Och det är ännu mer wierd att jag inte har ätit upp det. En påse choklad - bara sådär.

Hej där!

Jag lever! Har bara så vansinnigt mycket att göra just nu. Om jag inte jobbar så måste jag hinna steka lite i solen (okej, det är frivilligt), tänka på vad jag ska packa ned, vad vi ska hitta på/hinna se, städa, köpa burkar att hälla över vätskor i (handbagage), be mamma slinga min utväxt, växla stålar, komma ihåg att packa ner passet, ETC ETC.

På onsdag, om en vecka, åker vi till Låndån och även om det bara är över ett par dagar så beter jag mig som om jag skulle vara borta i flera år.


I'll be back!

Söndagar är inte favoriter på något sätt. Visst, ännu en sovmorgon - men i det stora hela så vet man att måndagen ligger och trycker.

En god idé kan vara att käka nåt gott och obligatoriskt tillbehör är läsk. Sötsugen 24/7. Idag käkade jag mammas potatissallad, quornfilé och sån där sjukt god melon. Tror minsann att detta ligger i morgondagens matlåda också. Mmm...

Maja gjorde mig sällskap när jag slappade i sülen.



Med en sådan pälsbeklädnad tar det inte många minuter innan man blir varm. Då är det nästan svalare inomhus och allra helst på golvet bakom soffan eller fotöljen.

Idag har jag legat i en solstol heeela dagen och min mage är sådär härligt röd/brun. ♥

Skulle i vanlig ordning gå på en promenix med lilla Maja varpå vi möter en granne och hennes hund (tänk er en vit brödlimpa på fyra ben med svarta fläckar). Vi står och utbyter några ord och går sedan åt varsitt håll. Bäst vad det är börjar hon ropa efter sin hund som i en väldig fart styr kosan igenom skogen och in i vår trädgård. Hon gick dessutom in och åt upp Majas rester av käket i hundskålen. Lagom garvframkallande, liksom.

Btw, Barometern publicerade en insändare som jag skrev för någon vecka sedan, men(!), ynkryggarna valde att helt och hållet - bara sådär - ta bort ett stycke. Jag inser att det ibland kan vara nödvändigt, folk kan ju få för sig att skriva vad som helst, men varför fick jag inte yttra mig om avlivningsmetoder som brukas på slakterier? Jag skrev verkligen ingenting (enligt mig) stötande, bara ren fakta. Även om dess syfte fortfarande framgår, så måste jag säga att jag blev besviken. Hur ska man egentligen lyckas nå ut till folk? Hur ska man få människor att sluta förneka och istället öppna ögonen? Hur lyckas man få människor att för egen njutnings skull inte mörda? Det finns, på riktigt, människor som tror att djurhållning fungerar som i en Bregott-reklam!

Jag har mailat redaktionen och i alla fall frågat varför jag inte får skriva vad jag vill. Tycker det är ganska ruttet att bara tillåta positiv kritik.

Ännu en bild från igår. Ser ju ganska härlig ut. Idag regnar det. Och jag gick ovetande ifrån bibblan med datorn i famnen när det var som värst. Vattendropparna var stora som meloner för tusan. Nu måste jag vara effektiv. Full rulle är verkligen inte min melodi men det är en sammanfattning av mitt liv för tillfället som jag måste vänja mig vid... Slackern som inte längre fick vara slacker...

...ska jag äntligen(!) se uppföljaren. Ska bli så skoj och roligt och underbart. I'm so freeeeakin' excited! Aidan liksom <3

Hmm, vädret är skumt. Det är sommar på dagarna och hällregn och åska om nätterna (tidig morgon). Hade av förklarliga själ lite svårt att somna igår, och när man väl gjort det var det inte skitkul att bli väckt ~04.00 av att himmeln bokstavligt talat öppnat sig. Hade glömt stänga ett fönster också, såklart.

Det är inte alls fel att börja dagen i en solstol och få den där karaktäristiskt rosa färgen på huden som svider innan man ska lägga sig. Tyvärr har jag tenta och dugga nästa vecka, och jag är inte bra på att studera utomhus...

Har känt mig så himla shoppingsugen dom senaste dagarna. Det var längesen! Så det blev en liten tripp idag. Hittade faktiskt sånt jag planerat att ta med hem, woho! Bland annat ett nagellack i färgen Vintage Mint ↑. Min mor tycker att det är jättefult. Hon gillar bara tantrosa naglar. DET ÄR JU LIKSOM BARA NAGLAR.

Sen när jag gick till det där apoteket så talades jag vid med en himla trevlig farmaceut. Hon berättade om hur varmt det är i norrland nu och sen så tyckte hon att jag skulle köpa det billigare paketet allergitabletter!!! Hur ofta händer sånt?! Dom brukar ju typ, hitta på saker bara för att du ska betala så mycket som möjligt. Schysst.

Amen hallå där! Oj, här kan man bestämt påstå att jag inte hållit liv i lådan. Ajabaja! Det blir så väldigt lätt att man glömmer av bloggen. Jag är inte direkt som dom professionella som så fort det händer något extravagant tänker "aha, det ska jag skriva om i bloggen ikväll!". Det föll sig aldrig naturligt i min värld... Ska sanningen dessutom fram så brukar jag glömma bort det innan jag hunnit hem.

Jag kom dock att tänka på att jag kunde berätta om när jag väntade på att ivriga Johan skulle åka klart Insane på Gröna Lund förra sommaren. Jag hade redan åkt en gång, och believe me, det räckte. Men som sagt, han skulle på att igen och jag ställde mig intill något staket och väntade. Omringad av folk, men det hindrar inte olyckan från att nå mig. Nä, för mot mig går ett gäng skinnheads med skinnpaj och träskor. Inte nog med det, den ena av dom har en leksaksorangutang sittandes på axeln. Dom går fram emot en obekväm Madeleine (alltså mig) och frågar om dom får ta kort på mig ihop med dom. "Ehh..." är allt jag hinner få ur mig och bäst vad det var står alla med armarna runt mig och den fule fan med apan typ... tar på mitt ena bröst! Fast han håller liksom apans fot samtidigt, så det inte ska synas.

Jag avundas dom som fått se det fotot. Min min är anatagligen obetalbar.

När jag vaknade imorse kunde jag för första gången sympatisera med aftonbladets "Kim". Ni vet hon som är totalförlamad och har tjatat om att få dö i en halv evighet.
Allt på grund av igår. Jag tränade för hårt. Och det får jag betala för idag. Jag mår illa och har en sjuhelsikes träningsvärk i magen. Inte en sån där "skön" värk, utan en sådan som får minsta host att kännas som kramp.

Jag förstår verkligen att det sker dödsolyckor på gym då och då. Måtte det bara vara gott om folk där. Man vill ju inte bli liggandes och börja lukta...